fredag 4 maj 2012 - bloody friday
Jag fick åka till Akademiska sjukhuset och ta blodprov på Klinisk kemi. De lyckades in ta något prov här på metadonavdelningen. På klinsk kemi lyckades de på första försöket. Skönt att ha det avklarat, nu väntar jag med spänning på svaret. Det tar en vecka innan man får svar. Jag tror att jag ligger ganska lågt i koncentration. Om jag har ett lågt värde (man skall ha mellan 200-400) så höjer de dosen omgående. Men även om jag skulle ligga högt så kan de höja med 10mg åtminstone, det känner jag att jag behöver och det är ingen orimlig dos. De flesta har mellan 110-150mg som jag träffat i alla fall. Det är ju högst individuellt vad man har för metabolisering, hur levern bryter ned metadonet och det beror även på vilka nivåer man har på hormonerna i kroppen. Metadon kan sänka testosteron halterna för män och östrogen för kvinnor.
Jag fick mail från soc igår, det var första kontakten jag har med min handläggare sen jag blev inskriven på metadonprogrammet. Hon skrev att de skulle lägga till i behandlingsplanen vad de anser att jag behöver få hjälp med utifrån det som de sett och hört från mig. Hoppas de inte skriver ned några idiotiska regler som tex att jag inte får ha dator eller mobiltelefon. De har fått för sig att jag beställer droger från Internet om jag har tilllgång till dator och sanningen är den att jag inte handlat droger på Internet på flera år. Dessutom är det så att om man vill ha tag på droger så fixar man det oavsett om man har Internet eller ej. Så det är helt absurt om de skulle förbjuda mig att ha dator. Jag kommer i så fall smyga med den i packningen ändå för jag behöver dator när jag ska skriva och till myndighetskontakter, studier och jobbsökande bland annat. Sen använder jag datorn tilll bankärenden, musik och film. Utan dator blir jag helt handikappad och livet blir fan så mycket tråkigare.
Känns som att soc många gånger sätter massa förbud och regler bara för att de kan. De vill visa att de är de som bestämmer och många gånger så stjälper de klienten mer än de hjälper. De säger att de gör det för klientens bästa men det håller jag inte med om. Man ska ju ha ett liv som liknar det liv som gemene man i Sverige lever så man anpassar sig till det. Om man får en för skyddad miljö så slår det fel eftersom man förr eller senare måste möta verkligheten och har man inte tränat på det i ett tidigt skede så kommer man inte fixa det när det väl är dags.
Det känns dock otroligt skönt att jag fått vara med och bestämma planeringen för en gångs skull. Tidigare har de alltid varit soc som bestämt vilket behandlingshem jag ska till och vad för slags behandling jag behövt. Nu har jag tagit fram familjehemmet och jag har fått metadon som jag ville. Jag kommer få enskild terapi enligt KBT som jag också ville och som jag tror på stenhårt. Det är också jätteviktigt att man tror på den behandlingsform man ska genomgå. För om man inte tror på det så kommer det inte lyckas heller. Kropp, sinne och själ. Allt hänger ihop.
Jag har höga förväntningar på familjehemmet och terapin. Det gäller att ta det lugnt bara och ta en sak i taget. I början handlar det bara om att komma till rätta i stugan och lära känna familjen på ett naturligt sätt och hitta sin plats hos dem. Sen är det ju en massa praktiska saker som att handla mat, lära sig att laga mat så ekonomiskt som möjligt, städa, tvätta och diska regelbundet. Sätter man upp scheman och skapar sig rutiner så mår man mycket bättre än om man bara gör allting spontant i sista sekunden. Det är oerhört viktigt för mig för annars skapar jag stress och oro och det ska jag undvika till varje pris. Det är också viktigt för mig att äta på regelbundna tider och sova på regelbundna tider. Jag går och lägger mig senast klockan 22 på kvällen och stiger upp mellan klockan 6 och 7 på morgonen. Då hinner jag duscha och äta frukost i lugn och ro medan medicinen verkar. Den ska jag också ta på en regelbunden tid varje morgon. Ska försöka se till så att jag får den klockan 7 på morgonen. Då är jag redo för dagen till klockan 9 och det är ju en lagom tid att börja arbeta eller gå i skolan.
Sen ska jag försöka lägga in tider tre dagar i veckan som jag ägnar åt motion. Tänkte börja med att gå en långpromenad på 1 timme, tre dagar i veckan, framåt kvällen då det är svalare ute. Gör man det vid 18 tiden så hinner man sedan komma ned i varv innan man ska gå och lägga sig. Det är viktigt att man inte ägnar sig åt fysisk aktivitet för nära inpå man ska och lägga sig, för då får man svårt att somna. Kroppen behöver några timmar på sig att komma ned i varv, sänka blodtryck och puls innan man går och lägger sig. Så om man tar en promenad klockan 18 så blir det lagom att äta kvällsmat efter det. Jag har fått ganska bra mattider nu tack vare att jag är på sjukhus där maten serveras samma klockslag varje dag. Frukost klockan 7:30, lunch klockan 11:30, middag klockan 16:30 och kvällsmat klockan 19:00. Tror jag ska köra vidare på de tiderna när jag kommer till Öland.
Vidare är det bra om man har tydliga skillnader mellan arbete och fritid. Jag brukar sätta på mig speciella arbetskläder och sen när jag kommer hem så svidar jag om till mysbyxor och tofflor. Blir säkert så på Öland också eftersom jag antingen kommer jobba i kök eller på bondgården. Det kommer ju bli perfekt för då får jag ju röra på mig hela dagarna och då blir det också en form av motion. Hoppas jag går ned i vikt, jag har gått upp till 110kg sen jag började med metadonet. Vill gärna gå ned till 90kg, det är idealvikten för mig eftersom jag är 189cm lång.
Blir arbetet riktigt tugnt så kanske jag inte ens orkar gå promenader på kvällen efter jobbet. I så fall ser jag till att ta två promenader på helgen i stället. Vi får se helt enkelt hur dagarna kommer se ut. Jag är positivt spänd och nyfiken på hur livet kommer se ut där på Öland. Jag är sugen på att börja leva, känns som jag är pånyttfödd och får börja om. Det blir en riktig nystart. Ingen känner till mitt förflutna där nere, så jag väljer själv vem jag vill vara. Jag får skapa mig en ny identitet kan man säga. Men jag kommer vara mig själv. Orkar inte vara någon annan. Men det ska bli skönt att bara få vara Andreas istället för Andreas narkoman som jag är i Uppsala... Varenda gata här har jag ett minne kopplat till och det är nästa uteslutande negativa minnen. Så att försöka börja om i Uppsala är näst in till omöjligt anser jag. Och om man får välja var man ska starta om och bosätta sig så ligger ju Öland långt upp på listan. Det är tamefan bara Gotland som ligger före, men det är bara för att jag varit på Gotland tre gånger. Öland har jag bara varit på en gång tidigare och det var 1998, då jag var där med min barndomsvän Kalle. Vi var där en vecka på valläger med SSU. Det regnade nästan varje dag minns jag, så det var inte så jätteskoj. Men jag minns att vi var på en konsert i Borgholms fästning med Tomas Di Leva, Cajsa Stina Åkermyhr och Titiyo. Den var riktigt bra, grym akustik där i borgen.
Nu ska jag ta och vila lite, gick upp 5:50 i morse och jag sov dåligt i natt också. Det är mulet och +8 grader ute så det är en perfekt dag att ligga i sängen.
Jag fick mail från soc igår, det var första kontakten jag har med min handläggare sen jag blev inskriven på metadonprogrammet. Hon skrev att de skulle lägga till i behandlingsplanen vad de anser att jag behöver få hjälp med utifrån det som de sett och hört från mig. Hoppas de inte skriver ned några idiotiska regler som tex att jag inte får ha dator eller mobiltelefon. De har fått för sig att jag beställer droger från Internet om jag har tilllgång till dator och sanningen är den att jag inte handlat droger på Internet på flera år. Dessutom är det så att om man vill ha tag på droger så fixar man det oavsett om man har Internet eller ej. Så det är helt absurt om de skulle förbjuda mig att ha dator. Jag kommer i så fall smyga med den i packningen ändå för jag behöver dator när jag ska skriva och till myndighetskontakter, studier och jobbsökande bland annat. Sen använder jag datorn tilll bankärenden, musik och film. Utan dator blir jag helt handikappad och livet blir fan så mycket tråkigare.
Känns som att soc många gånger sätter massa förbud och regler bara för att de kan. De vill visa att de är de som bestämmer och många gånger så stjälper de klienten mer än de hjälper. De säger att de gör det för klientens bästa men det håller jag inte med om. Man ska ju ha ett liv som liknar det liv som gemene man i Sverige lever så man anpassar sig till det. Om man får en för skyddad miljö så slår det fel eftersom man förr eller senare måste möta verkligheten och har man inte tränat på det i ett tidigt skede så kommer man inte fixa det när det väl är dags.
Det känns dock otroligt skönt att jag fått vara med och bestämma planeringen för en gångs skull. Tidigare har de alltid varit soc som bestämt vilket behandlingshem jag ska till och vad för slags behandling jag behövt. Nu har jag tagit fram familjehemmet och jag har fått metadon som jag ville. Jag kommer få enskild terapi enligt KBT som jag också ville och som jag tror på stenhårt. Det är också jätteviktigt att man tror på den behandlingsform man ska genomgå. För om man inte tror på det så kommer det inte lyckas heller. Kropp, sinne och själ. Allt hänger ihop.
Jag har höga förväntningar på familjehemmet och terapin. Det gäller att ta det lugnt bara och ta en sak i taget. I början handlar det bara om att komma till rätta i stugan och lära känna familjen på ett naturligt sätt och hitta sin plats hos dem. Sen är det ju en massa praktiska saker som att handla mat, lära sig att laga mat så ekonomiskt som möjligt, städa, tvätta och diska regelbundet. Sätter man upp scheman och skapar sig rutiner så mår man mycket bättre än om man bara gör allting spontant i sista sekunden. Det är oerhört viktigt för mig för annars skapar jag stress och oro och det ska jag undvika till varje pris. Det är också viktigt för mig att äta på regelbundna tider och sova på regelbundna tider. Jag går och lägger mig senast klockan 22 på kvällen och stiger upp mellan klockan 6 och 7 på morgonen. Då hinner jag duscha och äta frukost i lugn och ro medan medicinen verkar. Den ska jag också ta på en regelbunden tid varje morgon. Ska försöka se till så att jag får den klockan 7 på morgonen. Då är jag redo för dagen till klockan 9 och det är ju en lagom tid att börja arbeta eller gå i skolan.
Sen ska jag försöka lägga in tider tre dagar i veckan som jag ägnar åt motion. Tänkte börja med att gå en långpromenad på 1 timme, tre dagar i veckan, framåt kvällen då det är svalare ute. Gör man det vid 18 tiden så hinner man sedan komma ned i varv innan man ska gå och lägga sig. Det är viktigt att man inte ägnar sig åt fysisk aktivitet för nära inpå man ska och lägga sig, för då får man svårt att somna. Kroppen behöver några timmar på sig att komma ned i varv, sänka blodtryck och puls innan man går och lägger sig. Så om man tar en promenad klockan 18 så blir det lagom att äta kvällsmat efter det. Jag har fått ganska bra mattider nu tack vare att jag är på sjukhus där maten serveras samma klockslag varje dag. Frukost klockan 7:30, lunch klockan 11:30, middag klockan 16:30 och kvällsmat klockan 19:00. Tror jag ska köra vidare på de tiderna när jag kommer till Öland.
Vidare är det bra om man har tydliga skillnader mellan arbete och fritid. Jag brukar sätta på mig speciella arbetskläder och sen när jag kommer hem så svidar jag om till mysbyxor och tofflor. Blir säkert så på Öland också eftersom jag antingen kommer jobba i kök eller på bondgården. Det kommer ju bli perfekt för då får jag ju röra på mig hela dagarna och då blir det också en form av motion. Hoppas jag går ned i vikt, jag har gått upp till 110kg sen jag började med metadonet. Vill gärna gå ned till 90kg, det är idealvikten för mig eftersom jag är 189cm lång.
Blir arbetet riktigt tugnt så kanske jag inte ens orkar gå promenader på kvällen efter jobbet. I så fall ser jag till att ta två promenader på helgen i stället. Vi får se helt enkelt hur dagarna kommer se ut. Jag är positivt spänd och nyfiken på hur livet kommer se ut där på Öland. Jag är sugen på att börja leva, känns som jag är pånyttfödd och får börja om. Det blir en riktig nystart. Ingen känner till mitt förflutna där nere, så jag väljer själv vem jag vill vara. Jag får skapa mig en ny identitet kan man säga. Men jag kommer vara mig själv. Orkar inte vara någon annan. Men det ska bli skönt att bara få vara Andreas istället för Andreas narkoman som jag är i Uppsala... Varenda gata här har jag ett minne kopplat till och det är nästa uteslutande negativa minnen. Så att försöka börja om i Uppsala är näst in till omöjligt anser jag. Och om man får välja var man ska starta om och bosätta sig så ligger ju Öland långt upp på listan. Det är tamefan bara Gotland som ligger före, men det är bara för att jag varit på Gotland tre gånger. Öland har jag bara varit på en gång tidigare och det var 1998, då jag var där med min barndomsvän Kalle. Vi var där en vecka på valläger med SSU. Det regnade nästan varje dag minns jag, så det var inte så jätteskoj. Men jag minns att vi var på en konsert i Borgholms fästning med Tomas Di Leva, Cajsa Stina Åkermyhr och Titiyo. Den var riktigt bra, grym akustik där i borgen.
Nu ska jag ta och vila lite, gick upp 5:50 i morse och jag sov dåligt i natt också. Det är mulet och +8 grader ute så det är en perfekt dag att ligga i sängen.
Kommentarer
Trackback
