2 maj 2012 - En dag på avdelning 11M
Idag hoppas jag att det blir en lugn dag för igår var det riktigt otrevlig stämning här på metadonavdelningen. De tre kvinnliga patienterna kom i luven på varandra och snackade skit om varandra hela kvällen och det slutade med att de stod och skrek på varandra. Beskyllningarna haglade om än det ena och än det andra. Det var allt ifrån att någon tjuvläst en persons dagbok till att de kritiserade varandras medicinering. Det är också jobbigt att alla tre får så mycket mediciner att de stundvis är helt neddrogade. En av dem somnade när hon satt och åt. Sen har de mage att gnälla över att de får för lite medicin. Fast de inte kan hålla sig vakna och ligger i sängen hela dagarna. Men jag och en kille från Leksand som är de enda som får metadon för opiatberoende vi gnäller ingenting och vi har lägst doser. Dessutom får vi inte ta någon annan narkotikaklassad medicin förutom metadonet för det är farligt säger läkaren. Framförallt bensodiazepiner, narkotikaklassade sömnmediciner och vissa neuroleptika som tex Lyrica får vi inte ta. Men smärtpatienterna får allting i en coctail och då är det helt plötsligt inte farligt. Snacka om dubbelmoral. Vi som får metadon för beroende kan ju ha lika mycket eller mer ångest än en smärtpatient. Men vi får inget lugnande eftersom det är beroendeframkallande... Men vafan är metadonet då? Dessutom så tar ju inte metadon bort ångest, tvärtom så är en av biverkningarna att man kan få ångest.
Men jag tänker inte gnälla och tjata om mer mediciner. Jag får leva med min ångest och lära mig att leva med den. Jag klarade ju av det galant när jag var på 12-stegsbehandling på Val-bo i Norrköping. Då var jag helt utan mediciner i tre månader och lärde mig flera strategier för att handskas med ångesten. Faktum är att den avtog mer och mer för varje dag jag var där. Grundtanken var att man skulle prata om ångesten när den dök upp och försöka identifiera vilka känslor som dolde sig bakom ångesten. För det är ju som en svart sörja full med massa olika negativa känslor och kan man sortera dem och identifera dem och lyfta fram dem i ljuset så avtar ångesten. Så för mig kommer KBT terapin att vara livsnödvändigt för att jag skall kunna bli kvitt ångesten eller åtminstone kunna minska den och lindra den när den dyker upp. Jag tänker även börja gå på ACoA möten igen. Det är möten för människor med "vuxna barn problematik" och där behöver jag inte presentera mig som narkoman och på de mötena får tala även fast man äter narkotikaklassad medicin. På NA-möten så räknas det som att man är aktiv narkoman och då får man inte tala. Att gå på möten och bara lyssna ger inte alls lika mycket som när man talar. Det är ju först då som man kan lätta på alla stenar som tynger ryggsäcken som blivit riktigt tung efter alla år av elände och obearbetade trauman.
Så jag skall försöka hitta en ACoA grupp i närheten av Kalmar. Känner ju en fd terapeut som jobbade på Val-bo som bor utanför Kalmar. Ska kontakta honom när jag bott på Öland ett tag och känner mig tillräckligt trygg för att åka in till Kalmar ensam. Ser fram emot att komma ner dit och börja jobba med mig själv i KBT terapi. Hoppas det är en bra terapeut. Min kontaktperson på Leva gruppen sa att terapeuten var rutinerad och engagerad så det låter bra. Allt som Therese sagt hittills har stämt så jag litar på henne till 100%. Hon är otroligt empatisk och engagerad i sitt jobb. Det är riktigt skönt att ha sådana människor som stöd. På flera behandlingshem jag varit så märker man att det bara handlar om att tjäna pengar. Det där geuina intresset för att hjälpa människor saknas och det skiner igenom ganska snabbt om de inte är ärligt intresserade. Det är tragiskt att folk väljer att tjäna pengar på andras olycka på det sättet. Det är inget fel att tjäna pengar, självklart ska man göra det, annars kan man ju inte hjälpa så många, men om man inte är engagerad och vill hjälpa människor så blir det ju ingen hjälp. Om de är engagerade och har empati så sprider det ju sig och då kan fler få hjälp. Den bästa reklamen för behandlingshem och familjehem är ju ryktet. Det sprids som en löpeld genom landet genom mun till mun metoden. Sverige är inte så stort och om ett ställe är bra så kommer folk söka sig dit och så berättar de för sina kompisar hur bra det är och på så sätt sprids ryktet snabbt. På samma sätt sprids ju ett dåligt rykte lika snabbt.
Jag funderar på att börja spara till körkort när jag betalat av de privata skulder jag har. Jag måste kolla med Transportstyrelsen om jag behöver ta om körkortet eller om det räcker med att lämna blod och urinprover. Det kostar ca 6000 kronor för tre prover och ett läkarintyg, beroende på var man gör det så varierar priset men det kostar mellan 4000-7000 kronor första halvåret. Sedan får man börja köra direkt när läkarintyget blivit godkänt. Sen får man lämna prover igen efter ett halvår och ytterligare prover ett år efter det. Sen bestämmer Transportstyrelsen om man måste lämna prover regelbundet efter det. Skulle va nice att få tillbaka lappen så man kunde spara pengar till en schysst kärra. Det är ju sån frihet med körkort och bil. Att bara kunna dra iväg närsomhelst, då kan man göra en spontanresa. Älskar att köra bil på sommaren, speciellt kvällstid. Sverige är så jävla vackert på sommaren och det finns ju så mycket att se som man inte sett. Jag har tex aldrig varit i Dalsland och i Värmland har jag bara varit en gång. Där finns ju tydligen en storslagen natur med mycket djurliv. Sen så finns det ju flest jänkare i Värmland. Det är ju verkligen raggarnas landskap nummer ett. Dansband och cruising med jänkare, det är vad jag förknippar med Värmland förutom den vita älgen som de har i sitt landskapsvapen.
Till att börja med så får jag åka moped. Jag skulle få låna en moppe av familjen. Det är en gammal modell, en klass 1 moped men den hade en ny motor. Hoppas det är en packmoppe. Då kan man ju köra hem ett fruntimmer till stugan om man stöter på nått på stranden... Det är ju många turister på Öland sommartid så man kan ju ha en sommartjej istället för en sommarkatt ;) Skämt och sido. Det är ju väldigt praktiskt om jag ska storhandla eller om jag ska hämta nån besökare. Sen kan man ju använda den om man jobbar på gården också. Vi får se hur det blir. Längtar mer och mer för varje dag nu, det känns att det inte är så långt kvar nu när vi gått in i maj månad. Jag kommer ju ner precis när sommaren börjat. Snacka om bra timing!
Idag skall vi ha temagrupp om hjärnans belöningssystem och postakut abstinens. Det blir intressant. Allt som rör hjärnan tycker jag är intressant och spännande eftersom det fortfarande finns så många frågor som är obesvarade kring hjärnan och dess funktioner. Bara belöningssystemet är ju ett område där forskarna gör upptäckter varje månad. Det senaste jag läste var att man hittat ett femtiotal opiatreceptorer och idag gör man bara mediciner som stimulerar ca tio stycken av dem. Alltså finns det ju massor att göra inom den medicinska forskningen för att ta fram nya läkemedel som är effektivare mot smärta. Det är en ganska intressant historia kring metadonets uppkomst också. Det var som så att under andra världskriget så fick tyskarna slut på morfin när de stred mot ryssarna. Eftersom USA och Storbritannien var de länder som tillverkade morfin vid den här tidpunkten så kunde ju tyskarna naturligtvis inte få tag på något morfin. Därför tog tyska forskare fram ett eget morfin som de döpte till Adolphine, till führerns ära. När andra världskriget tog slut så döpte man om det till Metadon. Så kom metadonet till. Andra väldskriget ledde till många uppfinningar som används flitigt idag. Så krig är inte bara av ondo om man bortser från allt det hemska, allt mänskligt lidande.
Nu ska jag ta en kopp kaffe och en cigarett, lite senare idag ska jag ta en tur ner på stan, det ska ju bli 18 grader i Uppsala idag, så då vill man ju passa på att vara ute så mycket som möjligt. Man blir ju sjuk av att vara på sjukhus så det är bra att dra härifrån några timmar om dagen i alla fall.
Men jag tänker inte gnälla och tjata om mer mediciner. Jag får leva med min ångest och lära mig att leva med den. Jag klarade ju av det galant när jag var på 12-stegsbehandling på Val-bo i Norrköping. Då var jag helt utan mediciner i tre månader och lärde mig flera strategier för att handskas med ångesten. Faktum är att den avtog mer och mer för varje dag jag var där. Grundtanken var att man skulle prata om ångesten när den dök upp och försöka identifiera vilka känslor som dolde sig bakom ångesten. För det är ju som en svart sörja full med massa olika negativa känslor och kan man sortera dem och identifera dem och lyfta fram dem i ljuset så avtar ångesten. Så för mig kommer KBT terapin att vara livsnödvändigt för att jag skall kunna bli kvitt ångesten eller åtminstone kunna minska den och lindra den när den dyker upp. Jag tänker även börja gå på ACoA möten igen. Det är möten för människor med "vuxna barn problematik" och där behöver jag inte presentera mig som narkoman och på de mötena får tala även fast man äter narkotikaklassad medicin. På NA-möten så räknas det som att man är aktiv narkoman och då får man inte tala. Att gå på möten och bara lyssna ger inte alls lika mycket som när man talar. Det är ju först då som man kan lätta på alla stenar som tynger ryggsäcken som blivit riktigt tung efter alla år av elände och obearbetade trauman.
Så jag skall försöka hitta en ACoA grupp i närheten av Kalmar. Känner ju en fd terapeut som jobbade på Val-bo som bor utanför Kalmar. Ska kontakta honom när jag bott på Öland ett tag och känner mig tillräckligt trygg för att åka in till Kalmar ensam. Ser fram emot att komma ner dit och börja jobba med mig själv i KBT terapi. Hoppas det är en bra terapeut. Min kontaktperson på Leva gruppen sa att terapeuten var rutinerad och engagerad så det låter bra. Allt som Therese sagt hittills har stämt så jag litar på henne till 100%. Hon är otroligt empatisk och engagerad i sitt jobb. Det är riktigt skönt att ha sådana människor som stöd. På flera behandlingshem jag varit så märker man att det bara handlar om att tjäna pengar. Det där geuina intresset för att hjälpa människor saknas och det skiner igenom ganska snabbt om de inte är ärligt intresserade. Det är tragiskt att folk väljer att tjäna pengar på andras olycka på det sättet. Det är inget fel att tjäna pengar, självklart ska man göra det, annars kan man ju inte hjälpa så många, men om man inte är engagerad och vill hjälpa människor så blir det ju ingen hjälp. Om de är engagerade och har empati så sprider det ju sig och då kan fler få hjälp. Den bästa reklamen för behandlingshem och familjehem är ju ryktet. Det sprids som en löpeld genom landet genom mun till mun metoden. Sverige är inte så stort och om ett ställe är bra så kommer folk söka sig dit och så berättar de för sina kompisar hur bra det är och på så sätt sprids ryktet snabbt. På samma sätt sprids ju ett dåligt rykte lika snabbt.
Jag funderar på att börja spara till körkort när jag betalat av de privata skulder jag har. Jag måste kolla med Transportstyrelsen om jag behöver ta om körkortet eller om det räcker med att lämna blod och urinprover. Det kostar ca 6000 kronor för tre prover och ett läkarintyg, beroende på var man gör det så varierar priset men det kostar mellan 4000-7000 kronor första halvåret. Sedan får man börja köra direkt när läkarintyget blivit godkänt. Sen får man lämna prover igen efter ett halvår och ytterligare prover ett år efter det. Sen bestämmer Transportstyrelsen om man måste lämna prover regelbundet efter det. Skulle va nice att få tillbaka lappen så man kunde spara pengar till en schysst kärra. Det är ju sån frihet med körkort och bil. Att bara kunna dra iväg närsomhelst, då kan man göra en spontanresa. Älskar att köra bil på sommaren, speciellt kvällstid. Sverige är så jävla vackert på sommaren och det finns ju så mycket att se som man inte sett. Jag har tex aldrig varit i Dalsland och i Värmland har jag bara varit en gång. Där finns ju tydligen en storslagen natur med mycket djurliv. Sen så finns det ju flest jänkare i Värmland. Det är ju verkligen raggarnas landskap nummer ett. Dansband och cruising med jänkare, det är vad jag förknippar med Värmland förutom den vita älgen som de har i sitt landskapsvapen.
Till att börja med så får jag åka moped. Jag skulle få låna en moppe av familjen. Det är en gammal modell, en klass 1 moped men den hade en ny motor. Hoppas det är en packmoppe. Då kan man ju köra hem ett fruntimmer till stugan om man stöter på nått på stranden... Det är ju många turister på Öland sommartid så man kan ju ha en sommartjej istället för en sommarkatt ;) Skämt och sido. Det är ju väldigt praktiskt om jag ska storhandla eller om jag ska hämta nån besökare. Sen kan man ju använda den om man jobbar på gården också. Vi får se hur det blir. Längtar mer och mer för varje dag nu, det känns att det inte är så långt kvar nu när vi gått in i maj månad. Jag kommer ju ner precis när sommaren börjat. Snacka om bra timing!
Idag skall vi ha temagrupp om hjärnans belöningssystem och postakut abstinens. Det blir intressant. Allt som rör hjärnan tycker jag är intressant och spännande eftersom det fortfarande finns så många frågor som är obesvarade kring hjärnan och dess funktioner. Bara belöningssystemet är ju ett område där forskarna gör upptäckter varje månad. Det senaste jag läste var att man hittat ett femtiotal opiatreceptorer och idag gör man bara mediciner som stimulerar ca tio stycken av dem. Alltså finns det ju massor att göra inom den medicinska forskningen för att ta fram nya läkemedel som är effektivare mot smärta. Det är en ganska intressant historia kring metadonets uppkomst också. Det var som så att under andra världskriget så fick tyskarna slut på morfin när de stred mot ryssarna. Eftersom USA och Storbritannien var de länder som tillverkade morfin vid den här tidpunkten så kunde ju tyskarna naturligtvis inte få tag på något morfin. Därför tog tyska forskare fram ett eget morfin som de döpte till Adolphine, till führerns ära. När andra världskriget tog slut så döpte man om det till Metadon. Så kom metadonet till. Andra väldskriget ledde till många uppfinningar som används flitigt idag. Så krig är inte bara av ondo om man bortser från allt det hemska, allt mänskligt lidande.
Nu ska jag ta en kopp kaffe och en cigarett, lite senare idag ska jag ta en tur ner på stan, det ska ju bli 18 grader i Uppsala idag, så då vill man ju passa på att vara ute så mycket som möjligt. Man blir ju sjuk av att vara på sjukhus så det är bra att dra härifrån några timmar om dagen i alla fall.
Kommentarer
Trackback
