söndag 13 maj 2012 - NLP
Vaknade tio i sex idag igen. Hade en besvärlig natt med mycket mardrömmar. Vet inte om det är pga metadonet eller om det är för att jag sover i en dålig säng med hård madrass. Det är skönt när man vaknar i alla fall och inser att det bara var en dröm. Lustigt hur hjärnan spelar upp en högst verklig film när man sover. Tänk vilken otroligt komplicerat organ hjärnan är egentligen. Läste i Illustrerad Vetenskap att forskarna bara har kartlagt 10% av hjärnan och dess funktioner. Så det finns mycket att lära ännu om denna magnifika muskel. Själv är jag väldigt intresserad av belöningscentrat och vad som styr det. Såg en dokumentär för några dagar sedan om vad kärlek är egentligen. Människan utsöndrar tre kemiska substanser när man är kär som gör att man upplever det som njutningsfullt. Dopamin, endorfin och så var det en till som jag glömt namnet på men som gör att man känner sig bunden till en partner. Det är det som skiljer människan och vissa andra däggdjur från övriga arter.
Men signalsubstanserna som finns i hjärnan som påverkar humör, aptit, ångest, smärta mm är Seratonin, GABA, Glutamat, Noradrenalin och Dopamin. Det är dessa substanser som man kan påverka med läkemedel. Seratoninåterhämmare används i de så kallade "lyckopillrena" som tex Zoloft, Cipramil och Fluoxetin. GABA blockerare används i bensodiazepiner som Stesolid och Xanor och vissa andra läkemedel som tex Lyrica. Dessa läkemedel är starkt beroendeframkallande, muskelavslappnande och kan användas för att berusa sig. Effekten är snarlik den på alkohol vilket leder till att man blir ångestfri, får sluddrigt tal, problem med balansen och får en ökad sexuell lust. Dessa läkemedel är väldigt effektiva som och börjar verka ganska snabbt varför de används dagligen i sjukvården för att tex häva kramper och underlätta spänningstillstånd tex inför operationer eller vid en olycka som tex benbrott.
Noradrenalin är en signalsubstans som är ett stresshormon som ger vakenhet och upphetsning. Detta finns i läkemedlet Efexor som används vid svåra depressioner. Dopamin är en signalsubstans som ger belöning när man till exempel har tränat hårt fysiskt, den ger sömn och styr ens kognitiva förmågor. Den används också vid inlärning och koncentration, det är bland annat därför denna substans är låg hos personer med ADHD. Därför ger man amfetaminderivat så att personen får en dopamindusch och kan koncentrera sig. En person som har ADHD har tusen tankar i huvudet samtidigt och kan inte sortera alla intryck som bombarderar hjärnan varje sekund.
Läste en bok som heter "Kidnappad hjärna" som handlar om vad som händer i hjärnan vid missbruk av framförallt droger men även vid spel och sexmissbruk. Den är otroligt intressant, tyvärr är den skriven på ett fackmässigt språk så det är ingen bok man streckläser precis, men man kan läsa några stycken i taget. Finns en nyare bok som heter "Heroinberoende" som också beskriver vad som händer i hjärnan vid framförallt beroende av heroin men även andra opiater. Den är skriven av en beroendepsykiatriker vid Rosenlunds beroendemottagning som heter Johan Kakko. Den är mer lättläst och ger en bra överblick på området. Den kan jag varmt rekommendera för den som är intresserad.
Jag var själv med i en studie för några år sedan då de tog ett blodprov från personer som är opiatberoende. Det var ett samarbete mellan Uppsala Universitet och ett universitet i Kanada. Det visade sig att det finns en opiatgen som vi som är beroende av opiater bär på. Det är en av förklaringar till varför vissa fastnar när de prövar opiater och andra inte. Jag fick en otrolig kick när jag tog opiater första gången och mådde inte illa. De flesta människor som tar opiater brukar kräkas första gången och många upplever inte känslan som något lustfyllt utan tvärtom så tycker många att det är en obehaglig känsla när de är höga, en känsla av kontrollförlust. Så har jag aldrig upplevt det, för mig känns det som jag blir normal och kan tänka klart. Jag blir kreativ och alert. De flesta blir trötta av opiater men en person som bär på opiatgenen blir pigg istället. Det är intressant det där och för mig är det en bit av pusslet till varför just jag blev frälst av opiater när jag prövade det första gången. Jag hade en ganska bra uppväxt. Visst hade vi en dysfunktionell familj där man inte talade om sina känslor, men min bror vart ju inte narkoman så man kan inte skylla uppväxten för det. Det finns många människor som haft en riktigt besvärlig barndom som inte blivit beroende av droger.
Det är synd att det inte forskas mer på området än vad det gör eftersom det finns stora samhällsvinster att göra om man lär sig mer om mekanismerna som styr drogberoendet och framförallt vad man skall göra för att undvika att människor blir missbrukare. Jag tror tyvärr att det alltid kommer vara ca 10% av befolkningen som är beroende av droger (med droger räknar jag även in alkohol eftersom det också är en drog) och den siffran tror jag alltid kommer vara konstant. Det har legat på samma nivå nästan hela tiden, enda skillnaden idag mot för 50 år sedan är att det finns fler droger att välja på och att det syns mer i samhället eftersom det inte är lika tabubelagt att prata om det idag som för 50 år sedan.
Eftersom jag tror att det alltid kommer vara ca 10% av befolkningen som är beroende av droger så tror jag stenhårt på modellen med "Harm reduction" som betyder ungefär "minskade skadeverkningar" på svenska. Det innebär att samhället satsar resurserna på att lindra effekterna av missbruket istället för att som nu satsa majoriteten av resurserna på förebyggande insatser och noll tolerans vision. Om man istället för att försöka få ner missbruket till 0% kunde inse att det aldrig går och satsa på att lindra effekterna av missbruket så skullle samhället se mycket bättre ut. Några saker man kan göra som man faktiskt börjat testa i flera kommuner är som jag skrivit om tidigare "bostad först" projekt som innebär att man ger en bostad till en missbrukare först och sen sätter in insatser för att hjälpa personen med sitt missbruk och ekonomiska skulder, kriminalitet osv.
Vidare så kan man införa sprututbytesprogram i alla landsting eftersom det är tillåtet sedan några år tillbaka. Det finns ingen forskning eller statitstik från de städer som redan har det, att användandet av sprutor skulle öka för att man delar ut dem gratis. Det handlar ju bara om att rädda liv och minska smittspridningen av framförallt Hepatit C men även andra blodsmittor som HIV. Det är också ett ypperligt tillfälle att erbjuda missbrukaren vård om denne vill det. Om inte annat så får landstinget och staden chansen att registrera hur många sprutmissbrukare som finns och man kan även ge dem som behöver en varm dusch, rena kläder och en bit mat. Enkla medel för att förbättra livssituationen för de mest utslagna i samhället.
Sen så kan man underlätta för behandling med Subutex och Metadon genom att ytterligare sänka kraven för att bli antagen och framförallt ta bort spärrtiden helt och hållet så att man aldrig ska kunna bli av med sin medicin. Enda gången jag anser att man skall kunna bli det är om man säljer all sin medicin och därför uppenbarligen inte behöver den. Annars tycker jag inte att det finns något legitimt skäl för att utesluta någon ur programmen. En person som sidomissbrukar med till exempel benso behöver ju ändå sitt Metadon eller Subutex. Eftersom dessa mediciner inte tar bort ångest som många opiatmissbrukare lider av så tycker jag faktiskt att programmen kunde vara lite mer frikostiga med att skriva ut dessa preparat. Det är ju mycket bättre om man får en låg dos med till exempel Stesolid så att det är kontrollerat av en läkare istället för att folk självmedicinerar med dödlig utgång som följd ibland. Senast förra veckan så dog en bekant som hade Subutex av en överdos med bensodiazepiner. Han mådde så dåligt att han inte klarade sig utan lugnande tabletter. Är det då rätt att man vägrar hjälpa honom så att han istället självmedicinerar och dör? Ingen vill ta på sig ansvaret för hans död, som vanligt, och det tycker jag är förjävligt rent ut sagt.
Åker man bara ner till vårt kära grannland Danmark så ser situtationen helt annorlunda ut. Där tar det 48 timmar att få metadon insatt till skillnad mot Sverige där man kan få vänta i ett år om man har otur. 3 månader som är vårdgaranti egentligen hålls inte när det gäller den här sortens vård. Varför? För att det är vård för missbrukare såklart. Det är den vård som har lägst status och som anses av många läkare och övrig vårdpersonal som fel. Men i Danmark har man inte den dömande syn på narkomaner som tyvärr genomsyrar hela den svenska narkotikapolitiken. I Danmark kan metadonpatienterna få bensodiazepiner på recept och de blir aldrig av med sitt Metadon. På danska fängelser har man metadon.
Det är synd att det inte finns ett parti som är officiellt liberala i sin narkotikapolitik. Det finns vissa politiker i de borgliga partierna som har samma syn på saken som jag, men de är för få. William Petzäll som satt i riksdagen för Sverigedemokraterna är en av politikerna som lobbar för harm reduction modellen. Han vart ju utfryst från sitt parti när det uppdagades att han är alkoholist och narkoman. Han fick till och med LVM, men de gick naturligtvis inte vidare med det så han gick loss efter LVM-förhandlingen i Förvaltningsrätten. Han har börjat skriva i en blogg på Brukarföreningen och är numera politisk vilde med narkotikapolitiken och harm reduction som hjärtefråga. Sen läste jag en debattartikel av en ung moderat i DN förra sommaren som förespråkade legalisering av narkotika. Helt rätt det med anser jag. Eftersom narkomani är klassat som en sjukdom så tycker jag inte att det skall vara kriminellt eftersom man faktiskt inte kan styra över det om man inte gjort en behandling och tar hand om sin sjukdom varje dag. Jag tycker att eget bruk och innehav av en dagsdos ska avkriminaliseras. Det skulle också få effekt på den organiserade brottsligheten eftersom det inte skulle vara lika lönsamt att göra affärer med narkotika. Så det är win win. Jag tror inte att det heller skulle leda till ett ökat missbruk. Det har i alla fall inte gjort det i de länder som infört det som tex Portugal.
Det skulle säkerligen leda till att fler personer skulle våga testa narkotika men andelen personer som skulle bli beroende skulle inte öka för att man legaliserade narkotikan eftersom det inte är det som styr om man väljer att ta droger. Jag har aldrig brytt mig om det och jag känner ingen narkoman som brytt sig om det heller. Så polisens noll vision är otroligt förelegad och borde ha lagts på hatthyllan för länge sedan. Tyvärr tar det otroligt lång tid i Sverige för politikerna att ändra sin politik om den inte fungerar. Eftersom de är så starkt ideologiskt övertygade om att noll visionen går att uppnå så krävs det att ett helt nytt parti bildas där alla medlemmar förespråkar harm reduction. Man kanske skulle starta ett liberalt parti som är för legalisering av narkotika, fria sprutor i "fixerum" som i Danmark, fler substitutionsplatser, ingen spärrtid etc. Man skulle kunna döpa partiet till Nya Liberalernas Parti. NLP. Det skulle kunna funka. Får börja med att starta en förening på facebook och se hur många som nappar! Då har jag nått att göra idag också.
Först skall jag ta ett glas cola och en cigg. Blir för mycket kaffe för magen känner jag. Idag ska jag åka och hälsa på farsan, det blir trevligt. Kan tänka mig att det blir nått grillat till middag! Det är strålande solsken idag, vindstilla och +7 grader (än så länge).
Men signalsubstanserna som finns i hjärnan som påverkar humör, aptit, ångest, smärta mm är Seratonin, GABA, Glutamat, Noradrenalin och Dopamin. Det är dessa substanser som man kan påverka med läkemedel. Seratoninåterhämmare används i de så kallade "lyckopillrena" som tex Zoloft, Cipramil och Fluoxetin. GABA blockerare används i bensodiazepiner som Stesolid och Xanor och vissa andra läkemedel som tex Lyrica. Dessa läkemedel är starkt beroendeframkallande, muskelavslappnande och kan användas för att berusa sig. Effekten är snarlik den på alkohol vilket leder till att man blir ångestfri, får sluddrigt tal, problem med balansen och får en ökad sexuell lust. Dessa läkemedel är väldigt effektiva som och börjar verka ganska snabbt varför de används dagligen i sjukvården för att tex häva kramper och underlätta spänningstillstånd tex inför operationer eller vid en olycka som tex benbrott.
Noradrenalin är en signalsubstans som är ett stresshormon som ger vakenhet och upphetsning. Detta finns i läkemedlet Efexor som används vid svåra depressioner. Dopamin är en signalsubstans som ger belöning när man till exempel har tränat hårt fysiskt, den ger sömn och styr ens kognitiva förmågor. Den används också vid inlärning och koncentration, det är bland annat därför denna substans är låg hos personer med ADHD. Därför ger man amfetaminderivat så att personen får en dopamindusch och kan koncentrera sig. En person som har ADHD har tusen tankar i huvudet samtidigt och kan inte sortera alla intryck som bombarderar hjärnan varje sekund.
Läste en bok som heter "Kidnappad hjärna" som handlar om vad som händer i hjärnan vid missbruk av framförallt droger men även vid spel och sexmissbruk. Den är otroligt intressant, tyvärr är den skriven på ett fackmässigt språk så det är ingen bok man streckläser precis, men man kan läsa några stycken i taget. Finns en nyare bok som heter "Heroinberoende" som också beskriver vad som händer i hjärnan vid framförallt beroende av heroin men även andra opiater. Den är skriven av en beroendepsykiatriker vid Rosenlunds beroendemottagning som heter Johan Kakko. Den är mer lättläst och ger en bra överblick på området. Den kan jag varmt rekommendera för den som är intresserad.
Jag var själv med i en studie för några år sedan då de tog ett blodprov från personer som är opiatberoende. Det var ett samarbete mellan Uppsala Universitet och ett universitet i Kanada. Det visade sig att det finns en opiatgen som vi som är beroende av opiater bär på. Det är en av förklaringar till varför vissa fastnar när de prövar opiater och andra inte. Jag fick en otrolig kick när jag tog opiater första gången och mådde inte illa. De flesta människor som tar opiater brukar kräkas första gången och många upplever inte känslan som något lustfyllt utan tvärtom så tycker många att det är en obehaglig känsla när de är höga, en känsla av kontrollförlust. Så har jag aldrig upplevt det, för mig känns det som jag blir normal och kan tänka klart. Jag blir kreativ och alert. De flesta blir trötta av opiater men en person som bär på opiatgenen blir pigg istället. Det är intressant det där och för mig är det en bit av pusslet till varför just jag blev frälst av opiater när jag prövade det första gången. Jag hade en ganska bra uppväxt. Visst hade vi en dysfunktionell familj där man inte talade om sina känslor, men min bror vart ju inte narkoman så man kan inte skylla uppväxten för det. Det finns många människor som haft en riktigt besvärlig barndom som inte blivit beroende av droger.
Det är synd att det inte forskas mer på området än vad det gör eftersom det finns stora samhällsvinster att göra om man lär sig mer om mekanismerna som styr drogberoendet och framförallt vad man skall göra för att undvika att människor blir missbrukare. Jag tror tyvärr att det alltid kommer vara ca 10% av befolkningen som är beroende av droger (med droger räknar jag även in alkohol eftersom det också är en drog) och den siffran tror jag alltid kommer vara konstant. Det har legat på samma nivå nästan hela tiden, enda skillnaden idag mot för 50 år sedan är att det finns fler droger att välja på och att det syns mer i samhället eftersom det inte är lika tabubelagt att prata om det idag som för 50 år sedan.
Eftersom jag tror att det alltid kommer vara ca 10% av befolkningen som är beroende av droger så tror jag stenhårt på modellen med "Harm reduction" som betyder ungefär "minskade skadeverkningar" på svenska. Det innebär att samhället satsar resurserna på att lindra effekterna av missbruket istället för att som nu satsa majoriteten av resurserna på förebyggande insatser och noll tolerans vision. Om man istället för att försöka få ner missbruket till 0% kunde inse att det aldrig går och satsa på att lindra effekterna av missbruket så skullle samhället se mycket bättre ut. Några saker man kan göra som man faktiskt börjat testa i flera kommuner är som jag skrivit om tidigare "bostad först" projekt som innebär att man ger en bostad till en missbrukare först och sen sätter in insatser för att hjälpa personen med sitt missbruk och ekonomiska skulder, kriminalitet osv.
Vidare så kan man införa sprututbytesprogram i alla landsting eftersom det är tillåtet sedan några år tillbaka. Det finns ingen forskning eller statitstik från de städer som redan har det, att användandet av sprutor skulle öka för att man delar ut dem gratis. Det handlar ju bara om att rädda liv och minska smittspridningen av framförallt Hepatit C men även andra blodsmittor som HIV. Det är också ett ypperligt tillfälle att erbjuda missbrukaren vård om denne vill det. Om inte annat så får landstinget och staden chansen att registrera hur många sprutmissbrukare som finns och man kan även ge dem som behöver en varm dusch, rena kläder och en bit mat. Enkla medel för att förbättra livssituationen för de mest utslagna i samhället.
Sen så kan man underlätta för behandling med Subutex och Metadon genom att ytterligare sänka kraven för att bli antagen och framförallt ta bort spärrtiden helt och hållet så att man aldrig ska kunna bli av med sin medicin. Enda gången jag anser att man skall kunna bli det är om man säljer all sin medicin och därför uppenbarligen inte behöver den. Annars tycker jag inte att det finns något legitimt skäl för att utesluta någon ur programmen. En person som sidomissbrukar med till exempel benso behöver ju ändå sitt Metadon eller Subutex. Eftersom dessa mediciner inte tar bort ångest som många opiatmissbrukare lider av så tycker jag faktiskt att programmen kunde vara lite mer frikostiga med att skriva ut dessa preparat. Det är ju mycket bättre om man får en låg dos med till exempel Stesolid så att det är kontrollerat av en läkare istället för att folk självmedicinerar med dödlig utgång som följd ibland. Senast förra veckan så dog en bekant som hade Subutex av en överdos med bensodiazepiner. Han mådde så dåligt att han inte klarade sig utan lugnande tabletter. Är det då rätt att man vägrar hjälpa honom så att han istället självmedicinerar och dör? Ingen vill ta på sig ansvaret för hans död, som vanligt, och det tycker jag är förjävligt rent ut sagt.
Åker man bara ner till vårt kära grannland Danmark så ser situtationen helt annorlunda ut. Där tar det 48 timmar att få metadon insatt till skillnad mot Sverige där man kan få vänta i ett år om man har otur. 3 månader som är vårdgaranti egentligen hålls inte när det gäller den här sortens vård. Varför? För att det är vård för missbrukare såklart. Det är den vård som har lägst status och som anses av många läkare och övrig vårdpersonal som fel. Men i Danmark har man inte den dömande syn på narkomaner som tyvärr genomsyrar hela den svenska narkotikapolitiken. I Danmark kan metadonpatienterna få bensodiazepiner på recept och de blir aldrig av med sitt Metadon. På danska fängelser har man metadon.
Det är synd att det inte finns ett parti som är officiellt liberala i sin narkotikapolitik. Det finns vissa politiker i de borgliga partierna som har samma syn på saken som jag, men de är för få. William Petzäll som satt i riksdagen för Sverigedemokraterna är en av politikerna som lobbar för harm reduction modellen. Han vart ju utfryst från sitt parti när det uppdagades att han är alkoholist och narkoman. Han fick till och med LVM, men de gick naturligtvis inte vidare med det så han gick loss efter LVM-förhandlingen i Förvaltningsrätten. Han har börjat skriva i en blogg på Brukarföreningen och är numera politisk vilde med narkotikapolitiken och harm reduction som hjärtefråga. Sen läste jag en debattartikel av en ung moderat i DN förra sommaren som förespråkade legalisering av narkotika. Helt rätt det med anser jag. Eftersom narkomani är klassat som en sjukdom så tycker jag inte att det skall vara kriminellt eftersom man faktiskt inte kan styra över det om man inte gjort en behandling och tar hand om sin sjukdom varje dag. Jag tycker att eget bruk och innehav av en dagsdos ska avkriminaliseras. Det skulle också få effekt på den organiserade brottsligheten eftersom det inte skulle vara lika lönsamt att göra affärer med narkotika. Så det är win win. Jag tror inte att det heller skulle leda till ett ökat missbruk. Det har i alla fall inte gjort det i de länder som infört det som tex Portugal.
Det skulle säkerligen leda till att fler personer skulle våga testa narkotika men andelen personer som skulle bli beroende skulle inte öka för att man legaliserade narkotikan eftersom det inte är det som styr om man väljer att ta droger. Jag har aldrig brytt mig om det och jag känner ingen narkoman som brytt sig om det heller. Så polisens noll vision är otroligt förelegad och borde ha lagts på hatthyllan för länge sedan. Tyvärr tar det otroligt lång tid i Sverige för politikerna att ändra sin politik om den inte fungerar. Eftersom de är så starkt ideologiskt övertygade om att noll visionen går att uppnå så krävs det att ett helt nytt parti bildas där alla medlemmar förespråkar harm reduction. Man kanske skulle starta ett liberalt parti som är för legalisering av narkotika, fria sprutor i "fixerum" som i Danmark, fler substitutionsplatser, ingen spärrtid etc. Man skulle kunna döpa partiet till Nya Liberalernas Parti. NLP. Det skulle kunna funka. Får börja med att starta en förening på facebook och se hur många som nappar! Då har jag nått att göra idag också.
Först skall jag ta ett glas cola och en cigg. Blir för mycket kaffe för magen känner jag. Idag ska jag åka och hälsa på farsan, det blir trevligt. Kan tänka mig att det blir nått grillat till middag! Det är strålande solsken idag, vindstilla och +7 grader (än så länge).
Kommentarer
Trackback
